Min kusin David och jag var jämngamla och de bästa kompisar. David föddes den 3 juli 1952 och jag den 27 juni samma år. Från mina besök hos familj Wiman i Ålgården har jag många fina minnen. På sommaren med bad och lek i Ullen och ibland en promenad i sommargrönskan till affären på andra sidan vägen för att köpa en dricka. På vintern sträckte vi ut i de fina skidspåren i Ålgårdens omgivningar. Ytterligare ett minne av David som min pappa Bengt berättade för mig var att när pappa frågade David om han skulle äta nu så svarade David snabbt - Nej, jag har långe åte.
Vi minns en levnadsglad kusin och känner saknad och sorg av en allt för tidig bortgång.