Bo Höglund

Så har tiden brunnit ut, nu blev till ett då Jag såg svarta sorgeflor, hörde klockor slå Varje saknad har ett namn, ett hemligt namn, en oändlig famn Men inga avsked nu, inga farväl För så länge jag minns dig som du var Är du ändå kvar Du finns alltid kvar Som en vindpust mot min hud, som en flinga snö Går du alltid bredvid mig, som en vän, ett stöd Du är havets sjunde våg som slår mot strand, en innerlig nåd Så inga avsked nu, inga farväl För så länge jag minns dig som du var Är du ändå kvar Du finns alltid kvar text: Peter Lemarc